söndag 21 mars 2010

Så var det snart vardag igen

Har haft en trevlig helg på alla sätt och vis, så nu är det bara att gilla läget att en ny vecka är på intåg.

Fredagen började ju väldigt bra med besök från Övik! Både jag och Lovisa fick finfina presenter men allra bäst var nog sällskapet av Helen - såklart! Även Petra kom förbi denna dag med =)
Blir så länge mellan gångerna som vi ses, men blir lätt så när man inte bor i samma stad. Dock lovade jag att bjuda in alla nära vänner från studietiden så fort vi har skaffat oss ett hus som alla får plats i!

Annars har helgen bestått av bla mer sjukhusbesök för min del - mitt snitt har inte alls läkt som det borde så nu blir det lite medicin som förhoppningsvis ska hjälpa.
Vill bara att det ska läka så jag kan släppa det här och få koncentrera mig på Lovisa och inte att jag måste passa mig för att lyfta eller flytta mig på ett visst sätt.

Det jag inte alls har gjort i helgen är att laga mat, inte heller har Johan gjort det, är nämligen så att idag blev vi bjuden på middag hos mormor - denna mormor har dessutom gjort en hel del mat till vår familj.
Inte för att vi svälter här hemma, men skulle tro att jag har klagat lite för mycket på att vi numera inte alls äter riktigt mat här hemma (oriktig mat = halvfabrikat) och jag är lite less på det. Men det har blivit så svårt att planera middagarna - ibland har vi tid att laga och ibland inte, mest inte..
Detta tog som sagt mormor fasta på och gjorde då 5 olika maträtter! Så nu har vi mat för säkert ett par veckor framöver - hur skulle vi klara oss utan henne?

Vi har tagit lite nya bilder på Lovisa förresten - meen dom kommer nog in imorgon ist eftersom kameran inte finns inom räckhåll!

3 kommentarer:

  1. jag väntar på bilderna! kram

    SvaraRadera
  2. Oj synd att mamma Sara inte helat i såret hoppas det nu blir bättre snarast.
    Ska bli roligt med nya bilder på prinsessan hon verkar växa fort nu och vilket leende hon har.
    Kram på er

    SvaraRadera
  3. marie Hägglund22 mars 2010 kl. 19:44

    Hon är verkligen bedårande eran sessa! Hoppas såret läker snart!
    Kram Marie

    SvaraRadera