Räddaren i nöden...

är en vacker sambo på en silvergrå springare som räddar mannen från en kylan när lill-puman får slut på ork på vägen hem från jobbet!

Japp ni läste rätt, lill-puman gav upp på väg hem från Sandö idag. Hade precis passerat Västby då lill-puman tystnade och släckte ner helt, förutom en ilsket lysande röd lampa som indikerade att batteriet var dött. Ringer till mamma Sara som kastar sig in i bilen samtidigt som hon ordnar med räddning i form av familjen Fjeld.

Under tiden så tar jag mig ut i kylan (-21!!!) och sätter ut varningstriangeln. Väl tillbaka i bilen så provar jag vrida på nyckeln för att se om jag kunde få igång varningsblinkersen och döm om min förvåning när motorn drar igång. Så jag ut igen, hämtar triangeln och precis när jag sätter mig i bilen igen så dör den och går inte få igång. Väntar ett tag och vrider om nyckeln och nu så vaknar lill-puman till liv igen! Wooohooo, snabbt som sjutton tar jag mig över vägen och det är precis jag klarar det innan hon dör igen. Fem korta starter på 20 minuter så har jag tagit mig till ett ställe där jag inte står i vägen för annan trafik, så då är det bara ut i kylan igen och sätta ut varningstriangeln.

Men jag behövde inte vänta så länge till i bilen innan HON dök upp på sin silvergråa springare. Glatt sprang jag till henne och fick skjuts till Fjelds, där vi skulle hämta en bogserlina. Väl där så märker vi den inte gick att använda på min bil utan att använda sig av en ögla och vi hittade vara en sån och då vågade vi inte chansa utan inväntade att Eva skulle komma hem med Chryslern. Så när hon var hemma så blev det ett snabbt (nåja, ganska snabbt iaf) byte av bil innan vi åkte iväg och hämtade lill-puman. Själva bogseringen gick som en dans, men vi behövde lite hjälp med att putta henne till rätt plats på gården, men det gick det på det hela bra.

Sen var det bara kvar att åka tillbaka och hämta varningstriangeln som vi glömt innan färden kunde gå hemåt. På det hela hade min hemfärd då tagit 2 1/2 timme jämfört med den normala halvtimmen, men hem tog vi oss. Stannade bara till och köpte lite mat på Coop.

Så nu försöker jag tina upp, -21 är inte att leka med, men tur man är välklädd :)

Nu ska jag mysa i soffan med en varm och go sambo... min räddare i nöden.